I januari 2022 går startskottet för WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom artificiell intelligens (AI). Det står klart efter ett besked om att programmet får ett anslag på 18,6 miljoner kronor i anslag från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.
Artificiell intelligens beskrivs inom forskarvärlden som den nya industriella revolutionen. Det handlar om alltifrån röststyrning och datorseende till robotar som samarbetar, självkörande bilar, avancerad visualisering och interaktion med mera. På nationell nivå drivs forskningen inom AI främst genom forskningsprogrammet WASP (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program), Sveriges enskilt största forskningssatsning någonsin som samlar ett stort antal forskare inom området. Systerprogrammet WASP-HS (där HS står för humaniora och samhälle) undersöker de olika samhälleliga aspekterna som detta teknikskifte kan innebära.
I december 2021 kom beskedet att WASP tillsammans med WASP-HS, får ett anslag på 18,6 miljoner kronor från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse för att starta WASP-ED (Wallenberg AI and Transformative Technologies Education Development Program). Målet är att avsevärt öka svenska universitets förmåga och kapacitet att tillhandahålla aktuell, relevant utbildning inom AI. Värduniversitet för satsningen är Linköpings universitet (LiU).
Fredrik Heintz, professor vid LiU, en av Sveriges främsta AI-forskare och ansvarig för WASP-ED, kommenterar beslutet om anslaget.
-Nu får vi en möjlighet att jobba nationellt kring utbildningsfrågor kopplat till AI och andra transformativa teknologier. Vårt mål är att stödja att utbildningar, inte bara de tekniska, tar ett signifikant steg framåt i att jobba med AI och det vi kallar transformativa teknologier.
Genom det arbete som startar inom ramen för WASP-ED kommer alla de lärosäten som är kopplade till WASP eller WASP-HS gemensamt kunna kraftsamla för att sprida kunskap om AI så att fler utbildningar får in moment som inkluderar AI. Det blir både ett utvecklings- och forskningsprogram som kompletterar den forskning som görs inom WASP och WASP-HS.
AI-kunskap behövs inom fler utbildningar
Det gäller att de svenska universiteten hänger med i den tekniska utvecklingen när efterfrågan på kompetens inom nya teknologier som AI plötsligt exploderar och breddas enormt.
-Vi har redan många bra tekniska utbildningar som inkluderar AI-kurser, men det behöver även införas på övriga utbildningar. Det är minst lika viktigt för de som ska bli HR-specialister, ekonomer, läkare, sjuksköterskor, lärare med mera att förstå hur AI påverkar deras profession och hur de kan dra nytta av AI, säger Fredrik Heintz.
I dagsläget pratar och tänker många fortfarande på AI som något som ska komma i framtiden, enligt Fredrik Heintz. Men AI används redan dag inom en rad områden utan att man kanske reflekterar över det. Ett exempel är taligenkänning som kan leda till röststyrning av system eller att du gör en intervju och har automatisk transkribering eller översättning till ett annat språk.
-Många som funderar på att implementera AI-teknologier i sin verksamhet gör det för svårt för sig, det finns massor med enkla och praktiska tillämpningar som man kan göra här och nu. Det största hindret är ofta att man saknar kunskap om vad som är möjligt och hur man gör det. Jag tror därför att fler skulle kunna använda AI-lösningar redan idag om kunskapen om detta var större.
En gemensam nationell satsning
En multidisciplinär grupp WASP- och WASP-HS-forskare från flera svenska universitet skrev tillsammans ansökan om anslaget till WASP-ED. Huvudsökande är Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering vid LiU samt programdirektör för WASP:
-Då LiU har en koordinerande roll för WASP är det naturligt att vi också blir hemvisten för den här nationella satsningen. Utöver att driva AI-forskningen framåt genom WASP får vi nu större möjlighet att också ha en systempåverkande effekt på grundutbildningen inom det här området. Det är oerhört viktigt för Sverige framöver.
De forskare som skrivit ansökan till WASP-ED är: Amy Loutfi, Örebro universitet, Anna Foka, Uppsala universitet, Fredrik Heintz, Linköping universitet, Jan Gulliksen, KTH, och Jonas Ivarsson, Göteborgs universitet
Kontaktuppgifter:
Fredrik Heintz, Linköpings universitet
fredrik.heintz@liu.se; 0700-89 56 89
Publicerad: 2022-01-13